Jag pratade med en fantasyförfattare tidigare idag och frågade henne om svårigheter nya fantasyförfattare har.
Det jag ser nya fantasyförfattare göra mycket är att de lägger så mycket tanke på världsbyggande att de förbiser att lägga till djup eller logik till sina karaktärer. När jag bedömer författarworkshops ser jag många stereotypa karaktärer som visar liten känslomässig variation eller djup (de är alltid arga, alltid modiga eller alltid onda). Dessa karaktärers agerande tycks sakna anknytning till personliga mål eller motivationer och visar därför ingen inre logik.
Denna kommentar påminner mig om att det skrivande hantverket är ett skrivande hantverk oavsett genre.
Fantasygenren innehåller vanligtvis element som utspelar sig i påhittade världar. Vanligtvis är karaktärerna i den världen varelser som hämtats från mytologin, eller så har de speciella förmågor.
Fantasy handlar dock inte bara om världen, eller om förmågorna. Fantasyromanen handlar om den övergripande berättelsen, karaktärerna och handlingen. Och precis som i andra berättelser och genrer måste författare betrakta berättelsen som en helhet och ställa sig frågor som:
- Vad handlar historien om?
- Vems berättelse är det?
- Vem är huvudpersonen?
- Vem är skurken?
- Från vilken karaktärs synvinkel återges berättelsen?
- Var börjar berättelsen?
- Vilken är den utlösande händelsen som driver berättelsen framåt?
- Hur är den utlösande händelsen ihopkopplad med slutet?
- Var slutar berättelsen?
- Vad händer i mitten?
- Vem riktar sig boken till?
- Finns det några förväntade klichéer med den här typen av berättelser?
- Verkar världen vettig?
När du skriver fantasy kan det vara bäst att först förbereda handlingen och skapa din värld innan du börjar skriva. Du behöver känna till alla detaljer i förväg. Det bör finnas begränsningar för att möjliggöra konflikt och spänning. Ja, reglerna är viktiga och bör kommuniceras till läsaren. Men fokusera inte så mycket på reglerna att du åsidosätter andra viktiga berättelseelement, som berättelsens utveckling och de inre och yttre konflikterna.
Det är lätt för nya fantasyförfattare att fastna i skapandet av själva världen. Fantasyförfattare skapar historier, geografier, seder, varelser och regler. Men de måste också få något att hända på sidan. Karaktärerna måste få växa. Problematiska saker bör hända för att skapa konflikter. Berättelsen måste handla om något.
Med andra ord handlar inte allt om själva världen. Det handlar om karaktärerna och vad som händer med dem, precis som i vilken annan roman och genre som helst.
